I ledaren i UNT idag påstås jag vara emot skolplikt. Skribenten menar att jag sagt det i programmet Skolfront i torsdags kväll.
Många "liberaler" är så förblindade av sin kamp mot individuell frihet och integration att de inte ens kan höra vad folk utanför det egna lägret säger.
Skolplikten måste försvaras. Jag sade att Inga elever ska "stanna hemma" i vissa ämnen. Men det finns några ämnen som är utformade så att de blir omöjliga för vissa grupper att deltaga i. Då måste man arbeta med den problematiken. Anpassa kartan till terrängen.
För många muslimer är det svårt med musik, eftersom sång och dans inte accepteras i de delar av världen de flytt från (på grund av religiösa förföljelser).
Gymnastik kan ge problem, främst beroende på olika uppfattningar i klädsel och nakenhetsfrågor. Duschning är en besvärlig sak.
En del innehåll i sexualkunskapen ses som mycket stötande av en del muslimska ungdomar.
Alla dessa ämnen kan utformas så att de blir möjliga att deltaga i för folk av annan tro än den som delas av majoritetsbefolkningen.
Friskluftpromenader torde ingen kunna motsätta sig på gymnastiktimmarna.
Musik är väl inte till för att tortera barn med annan religiös och kulturell bakgrund?
Hur kan de barnen använda tiden på ett acceptabelt sätt?
Sexualsynen är annorlunda i troende muslimska grupper. Man betonar familjens och äktenskapets betydelse på ett sätt som påminner om Sverige förr.
I stället för att tvinga in barnen i den svenska modellen och pressa fram en assimilering måste samhället inse att Sverige är ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle idag, och att vissa heliga kor måste - inte slaktas - men dresseras om att passa dagens samhälle.
Att hota barn som är begåvade och ambitiösa med att de inte får plugga vidare om de inte gör våld på sin tro och kultur strider mot barnkonventionen.
Artikel 29
Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
(a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga;
(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen;
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar;
(e) utveckla respekt för naturmiljön
Ingenting i denna artikel eller i artikel 28 får tolkas så att det medför inskränkning i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att de i punkt 1 i denna artikel uppställda principerna iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse med vad som från statens sida angivits som minimistandard.
Nu kan anföras att musik, gympa och sexualkunskap tillhör minimistandarden.
Då menar jag att man måste se över och individualisera dessa ämnen så att alla elever kan ta del av dem. Ingen ska stå utanför på grund av sin tro eller kultur eller kön.
Integration är endast möjlig i ett fritt samhälle som inte förtrycker oliktänkande.
Assimileringskraven leder bara till segregation.
Dessutom påstår ledarskribenten i UNT att föräldrarna tvingat barnen, medan den intervjuade mamman klart och tydligt sa att de får följa sin egen övertygelse.
Men när fördomarna är fix och färdiga spelar det ingen roll vad varken barnens föräldrar eller jag säger.
