Dagligen får vi genom massmedia kännedom om hur illa det är i mellanöstern och hur farligt Islam och muslimer är.
Vi blir itutade att muslimerna är terrorister, att de tvingar kvinnor att underkasta sig männen, att de hatar den ”goda” västvärlden och att de har en religion som är livsfarlig.
Fördomarna haglar över västvärlden. Det skapar stort tryck på muslimska familjer här i Sverige. Många har flytt hit från krig och förtryck.
De har inte alltid funnit den trygga tillvaro de drömt om.
Mer än hundra utsatta bostadsområden, med fattiga miljöer, rädsla och osäkerhet har upstått under 90-talet. Hopplösheten hos ungdomar, frustration, utstötthet, förödmjukelser och känslan av marginalisering i sin egen miljö, är den ideala grogrunden för utslagning, kriminalitet, missbruk och extremism i Sverige.
Kulturkrockar och rädsla
De muslimska ungdomarna riskerar en flerdubbel utsatthet, som leder till allt från dåliga skolresultat, konflikter mellan generationer, fram till arbetslöshet, knark och annan kriminalitet och kan leda till religiös extremism.
Föräldrarna lever inte sällan i rädsla för det nya samhället och det leder till att man tenderar att gå med på att segregera sig. Det är vanligt med krockar mellan det nya samhällets normer och de värderingar som muslimer tagit med sig från sina ursprungsländer.
Isolering och en låg allmän kunskapsnivå jämte arbetslöshet i vuxengenerationen ger ungdomarna ett dåligt utgångsläge för delaktighet i samhällsprocessen.
Framtiden ter sig mörk för många muslimer i utsatta områden.
De ansvariga för våra barn och ungdomar är vi vuxna, vare sig vi är invandrare eller födda här, vare sig vi bor i ”fina” områden eller i miljonprogrammets betong-getton.
Om vi inte tillhandahåller det våra unga behöver för att klara sig kommer vi att stå där svarslösa när vi får frågan om hur vi förvaltat vår tid i världen. Hur ska vi kunna förverkliga detta i familjeproblematikens Sverige av i dag?
Synen på vad föräldraskapet innebär och föräldrarnas roll varierar inte bara mellan olika länder utan också genom tiderna och bestäms av ekonomiska, sociala och kulturella skillnader. I Sverige har synen på familjen och föräldrarollen genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren.
Om vi muslimer i rädsla försöker avskilja oss och gömma oss för världen kommer vi att bli utslagna och gå under. Vi kan inte göra vår värld mindre och mindre i tron att vi kan ha ett segregerat muslimskt rike i Sverige, som överlever någonstans utanför majoritetssamhället.
Det är viktigt att de svenska muslimerna deltar i de diskussioner som uppstår kring samhällsproblemen. Utmaningarna måste bemötas av ett engagerat muslimskt samfund rustat med tolerans, dialog och upplysning.
söndag 31 januari 2010
lördag 30 januari 2010
Några reflektioner kring islams familjesyn
Den första miljö barnet möter, när det lämnat moderlivets trygghet och värme är familjen. Barnet behöver familjen för att utveckla sig och börja fungera som en människa i sin egen rätt.
Här i sitt hem, med sina föräldrar, får barnet grunderna för språk, värderingar, uppförande, vanor och framtida psykisk och social inriktning.
Detta innebär att man genom att etablera en familj och ta hand om den på rätt sätt, blir ansvarig för en institution som är hörnstenen i en harmonisk och framgångsrik social struktur.
Familjen är - i vår tro - absolut nödvändig för att bygga upp ett stabilt samhälle. Den bildas genom det lagliga islamiska äktenskapsförbundet, vilket består i en kvinnas och en mans ömsesidiga samtycke uttalat inför två vittnen. Detta förbund erbjuder skydd för barnen samt säkrar kvinnan mot att utnyttjas i lösa förbindelser.
I Koranen läser vi: ”Gud har ock givit er makar av ert eget släkte och av era makar har Han beskärt er barn och barnbarn, samt försett er med goda ting.” (16:72)
Islam har gett föräldrarna ett stort ansvar vid uppfostran av sina barn.
God stil och kärleksfull anda inom familjen bidrar till ett gott uppförande längre fram. Till föräldraskapets uppgifter hör också att ge barnen en god samhällsställning.
En bra social position förutsätter en bra utbildning. Vår tro påbjuder inhämtandet av kunskaper såsom en plikt för både kvinnor och män, vuxna som barn. Att ge flickor utbildning betonas särskilt av profeten - Guds fred och välsignelser över honom.
Kvinnor är definitivt inte männens slavar i islam. Kvinnor och män har lika ansvar att hjälpa och skydda varandra. Att förtrycka kvinnor är destruktivt och mot islams grundprinciper.
När man tar en titt på familjens ställning i dag kommer man att se att framtiden ter sig mörk för många muslimer i dagens Sverige.
Föräldrarna är inte föredömen längre i det nya hemlandet, utan några som själva behöver stöd. De tappar fotfästet och barnen växer förbi dem och bort. Många muslimska föräldrar ser sin föräldraroll gå i kras.
Och vad blir resultatet?
Vi ser trasiga familjer och antalet skilsmässor är nästan dubbelt så många idag som för tjugo år sedan.
Positiva strategier för att bidra till ett bättre gemensamt samhälle:
• Stärka familjen och höja dess status som en källa till trygghet och framtidstro för barnen.
• Stärka de muslimska kvinnornas ställning i Sverige med motto Kvinnors trygghet, barnens framtid.
• Stärka muslimska ungdomars identitet i Sverige genom utbildning
• Hjälpa ungdomarna att integrera sig som goda muslimer i det svenska samhället genom att utbilda rollförebilder
• Hjälpa ungdomarna att öka sin förmåga att orientera sig med det svenska språket och ha en insikt i hur det svenska samhället fungerar.
• Ge ungdomarna möjlighet till gemenskap och meningsfulla aktiviteter.
• Öka förståelsen hos samhället om ungdomarnas identitet och kultur gentemot det svenska livsmönstret
• Ge ungdomarna större inre trygghet.
FNs deklaration om mänskliga rättigheter (Artikel 16:3)
Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och ger rätt till skydd från samhället och staten
Här i sitt hem, med sina föräldrar, får barnet grunderna för språk, värderingar, uppförande, vanor och framtida psykisk och social inriktning.
Detta innebär att man genom att etablera en familj och ta hand om den på rätt sätt, blir ansvarig för en institution som är hörnstenen i en harmonisk och framgångsrik social struktur.
Familjen är - i vår tro - absolut nödvändig för att bygga upp ett stabilt samhälle. Den bildas genom det lagliga islamiska äktenskapsförbundet, vilket består i en kvinnas och en mans ömsesidiga samtycke uttalat inför två vittnen. Detta förbund erbjuder skydd för barnen samt säkrar kvinnan mot att utnyttjas i lösa förbindelser.
I Koranen läser vi: ”Gud har ock givit er makar av ert eget släkte och av era makar har Han beskärt er barn och barnbarn, samt försett er med goda ting.” (16:72)
Islam har gett föräldrarna ett stort ansvar vid uppfostran av sina barn.
God stil och kärleksfull anda inom familjen bidrar till ett gott uppförande längre fram. Till föräldraskapets uppgifter hör också att ge barnen en god samhällsställning.
En bra social position förutsätter en bra utbildning. Vår tro påbjuder inhämtandet av kunskaper såsom en plikt för både kvinnor och män, vuxna som barn. Att ge flickor utbildning betonas särskilt av profeten - Guds fred och välsignelser över honom.
Kvinnor är definitivt inte männens slavar i islam. Kvinnor och män har lika ansvar att hjälpa och skydda varandra. Att förtrycka kvinnor är destruktivt och mot islams grundprinciper.
När man tar en titt på familjens ställning i dag kommer man att se att framtiden ter sig mörk för många muslimer i dagens Sverige.
Föräldrarna är inte föredömen längre i det nya hemlandet, utan några som själva behöver stöd. De tappar fotfästet och barnen växer förbi dem och bort. Många muslimska föräldrar ser sin föräldraroll gå i kras.
Och vad blir resultatet?
Vi ser trasiga familjer och antalet skilsmässor är nästan dubbelt så många idag som för tjugo år sedan.
Positiva strategier för att bidra till ett bättre gemensamt samhälle:
• Stärka familjen och höja dess status som en källa till trygghet och framtidstro för barnen.
• Stärka de muslimska kvinnornas ställning i Sverige med motto Kvinnors trygghet, barnens framtid.
• Stärka muslimska ungdomars identitet i Sverige genom utbildning
• Hjälpa ungdomarna att integrera sig som goda muslimer i det svenska samhället genom att utbilda rollförebilder
• Hjälpa ungdomarna att öka sin förmåga att orientera sig med det svenska språket och ha en insikt i hur det svenska samhället fungerar.
• Ge ungdomarna möjlighet till gemenskap och meningsfulla aktiviteter.
• Öka förståelsen hos samhället om ungdomarnas identitet och kultur gentemot det svenska livsmönstret
• Ge ungdomarna större inre trygghet.
FNs deklaration om mänskliga rättigheter (Artikel 16:3)
Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och ger rätt till skydd från samhället och staten
tisdag 12 januari 2010
Islam- en fredens väg
Jag längtar till Landet som icke är
Ty allting som är är jag trött att begära
Månen berättar mig i silverne runor om landet som icke är
Landet där all vår önskan blir underbart uppfylld
Landet där alla våra kedjor falla
Landet där vi svalka vår sargade panna i månens dagg
Mitt liv var en het villa
Men ett har jag jag funnit
Och ett har jag verkligen vunnit –
Vägen till landet som icke är.
Så underbart skaldade Edith Södergran och för mig betydde hennes diktning mycket i min ungdoms dagar.
Landet som icke är – det osynliga, det fördolda, men det sanna, evigt bestående som vi alla söker, utanför oss och inom oss.
I Guds, den Barmhärtige Förbarmarens namn!
Allt lov och pris hör Gud till, alla världarnas Herre,
Den Barmhärtige Förbarmaren,
Domedagens Konung!
Dig dyrka vi och Dig anropa vi om hjälp;
Led oss på den raka vägen,
Deras väg, vilka Du bevisat nåd,
Vilka ej drabbats av vrede och som ej fara vilse!
I Guds, den Barmhärtige Förbarmarens namn!
Alif Lam Mim. Detta är skriften, däri finns intet tvivel, en vägledning för de Gudfruktiga,
Dem, som tro på det fördolda, förrätta bönen och dela med sig av vad Vi givit dem,
Och dem som tro på vad som nedsänts till dig och vad som nedsänts före dig och äro förvissade om det tillkommande livet Dessa är i åtnjutande av vägledning från sin Herre;
Ja dessa är de lyckliga.
Att plötsligt här finna en länk till islam är väl ett gott förebud för framtiden! Förunderligt inte sant, månen som skalden talar om, är ju samtidigt symbolen för islam, Qur’anens arabiska bokstäver - silverne runor… och vägen till Landet som icke är, den raka vägen till det fördolda och till lyckan.
Hur nära varandra skulle inte nordens kulturer och islam kunna stå varandra och vilken naturlig och inspirerande del av vår andliga värld bibeln och koranen skulle kunna vara om vi kunde gå bortom de dagspolitiska konflikterna och vrångbilderna och mötas på en vackrare plats.
Vilka möjligheter vi står inför om vi kan låta våra heta villor av fördomar och kedjor av egoistiska drömmar och begär falla till marken, och mötas inför Verkligheten som bröder och systrar i stället för fiender.
Är detta inte vad våra religioner egentligen handlar om – att beträda Hoppets och Kärlekens vägar till detta osynliga men ändå närvarande rike som ligger så nära oss men ändå så långt ifrån.
Vad är egentligen islam, som vi muslimer vill dela med oss av?
Några punkter för vårt samtal, kring bokstäverna i ordet islam, tankar kring vår gemensamma situation:
I = får inleda med ordet Islam, som betyder fred, trygghet säkerhet och Gudshängivelse
S = Står genom historien för samexistens, Jag vill bara påminna om det stora Andalusien, det islamiska Spanien. Den civilisation som blomstrade där, under nästan åtta hundra år, gav upphov till renässansen, upplysningstiden och kanske till och med vår egen genom matematik och naturvetenskaper blomstrande tidsålder. Den civilisationen blev en smältdegel där judar, kristna och muslimer tävlade med idéer och kulturella storverk. Det osmanska imperiet från 13-hundratalet fram till 1924 är ett exempel på en mångreligiös statsbildning där olika religioner och folk levde sida vid sida i, som Ivo Andric sade: Den stilla friden.
L = kan få stå för livskvalitet, rätten att få organisera sitt liv efter hållbara etiska principer och styrkan att kunna hålla samman familjer och samhällen kring upphöjda principer
A = ansvaret för vår gemensamma seglats över denna världens oroliga hav, som just nu virvlas upp av sekularismens stormvind.
Dialogen, samtalet, är sättet att upprätta ett sjökort för att kunna känna igen och undvika de grund, grynnor och blindskär som hotar att krossa vår farkost. Ty vi seglar i samma båt, vi som tror, och det har vi gjort länge utan att veta om det. Men nu har trycket blivit så hårt i samhället och omvärlden att vi måste bli medvetna och ta ansvar inte bara för oss själva utan för varandras välfärd och trygga resa fram till den andra stranden – landet som icke är, men som ändå är vårt stora hopp för det goda livet.
M = låter vi symbolisera Moralen och Etiken. Jesus, Gud give honom Frid, sade: Ni är jordens salt, och Koranen anbefaller oss att visa och anbefalla det goda och rätta och förbjuda det onda, falska och fördärvliga. Men tron bjuder oss att göra detta genom den goda förebildens väg, inte genom terror och våld. Islam har utnyttjats av starka politiska krafter i vår tid och skrämmande gestalter har trätt fram på världs-scenen, och i islams namn har de förbjudit det goda och anbefallt skräck, fasor och urskillningslöst våld.
Islam har från början fått kämpa mot dessa krafter och företeelser och låt det bli känt för alla och envar i våra nordliga länder att vi muslimer kommer med fred och goda avsikter och att vi är beredda att försvara våra nya hemländer, sida vid sida med alla goda krafter.
Muslimernas ankomst till Norden är en utmaning för oss alla att stå upp mot fördomar och diskriminering och social segregering. Ett av de starkaste och mest verkningsfulla medlen som står till vårt förfogande är Dialogen och de idéer, planer och aktiviteter som uppstår genom det uppriktiga samtalet.
Ty allting som är är jag trött att begära
Månen berättar mig i silverne runor om landet som icke är
Landet där all vår önskan blir underbart uppfylld
Landet där alla våra kedjor falla
Landet där vi svalka vår sargade panna i månens dagg
Mitt liv var en het villa
Men ett har jag jag funnit
Och ett har jag verkligen vunnit –
Vägen till landet som icke är.
Så underbart skaldade Edith Södergran och för mig betydde hennes diktning mycket i min ungdoms dagar.
Landet som icke är – det osynliga, det fördolda, men det sanna, evigt bestående som vi alla söker, utanför oss och inom oss.
I Guds, den Barmhärtige Förbarmarens namn!
Allt lov och pris hör Gud till, alla världarnas Herre,
Den Barmhärtige Förbarmaren,
Domedagens Konung!
Dig dyrka vi och Dig anropa vi om hjälp;
Led oss på den raka vägen,
Deras väg, vilka Du bevisat nåd,
Vilka ej drabbats av vrede och som ej fara vilse!
I Guds, den Barmhärtige Förbarmarens namn!
Alif Lam Mim. Detta är skriften, däri finns intet tvivel, en vägledning för de Gudfruktiga,
Dem, som tro på det fördolda, förrätta bönen och dela med sig av vad Vi givit dem,
Och dem som tro på vad som nedsänts till dig och vad som nedsänts före dig och äro förvissade om det tillkommande livet Dessa är i åtnjutande av vägledning från sin Herre;
Ja dessa är de lyckliga.
Att plötsligt här finna en länk till islam är väl ett gott förebud för framtiden! Förunderligt inte sant, månen som skalden talar om, är ju samtidigt symbolen för islam, Qur’anens arabiska bokstäver - silverne runor… och vägen till Landet som icke är, den raka vägen till det fördolda och till lyckan.
Hur nära varandra skulle inte nordens kulturer och islam kunna stå varandra och vilken naturlig och inspirerande del av vår andliga värld bibeln och koranen skulle kunna vara om vi kunde gå bortom de dagspolitiska konflikterna och vrångbilderna och mötas på en vackrare plats.
Vilka möjligheter vi står inför om vi kan låta våra heta villor av fördomar och kedjor av egoistiska drömmar och begär falla till marken, och mötas inför Verkligheten som bröder och systrar i stället för fiender.
Är detta inte vad våra religioner egentligen handlar om – att beträda Hoppets och Kärlekens vägar till detta osynliga men ändå närvarande rike som ligger så nära oss men ändå så långt ifrån.
Vad är egentligen islam, som vi muslimer vill dela med oss av?
Några punkter för vårt samtal, kring bokstäverna i ordet islam, tankar kring vår gemensamma situation:
I = får inleda med ordet Islam, som betyder fred, trygghet säkerhet och Gudshängivelse
S = Står genom historien för samexistens, Jag vill bara påminna om det stora Andalusien, det islamiska Spanien. Den civilisation som blomstrade där, under nästan åtta hundra år, gav upphov till renässansen, upplysningstiden och kanske till och med vår egen genom matematik och naturvetenskaper blomstrande tidsålder. Den civilisationen blev en smältdegel där judar, kristna och muslimer tävlade med idéer och kulturella storverk. Det osmanska imperiet från 13-hundratalet fram till 1924 är ett exempel på en mångreligiös statsbildning där olika religioner och folk levde sida vid sida i, som Ivo Andric sade: Den stilla friden.
L = kan få stå för livskvalitet, rätten att få organisera sitt liv efter hållbara etiska principer och styrkan att kunna hålla samman familjer och samhällen kring upphöjda principer
A = ansvaret för vår gemensamma seglats över denna världens oroliga hav, som just nu virvlas upp av sekularismens stormvind.
Dialogen, samtalet, är sättet att upprätta ett sjökort för att kunna känna igen och undvika de grund, grynnor och blindskär som hotar att krossa vår farkost. Ty vi seglar i samma båt, vi som tror, och det har vi gjort länge utan att veta om det. Men nu har trycket blivit så hårt i samhället och omvärlden att vi måste bli medvetna och ta ansvar inte bara för oss själva utan för varandras välfärd och trygga resa fram till den andra stranden – landet som icke är, men som ändå är vårt stora hopp för det goda livet.
M = låter vi symbolisera Moralen och Etiken. Jesus, Gud give honom Frid, sade: Ni är jordens salt, och Koranen anbefaller oss att visa och anbefalla det goda och rätta och förbjuda det onda, falska och fördärvliga. Men tron bjuder oss att göra detta genom den goda förebildens väg, inte genom terror och våld. Islam har utnyttjats av starka politiska krafter i vår tid och skrämmande gestalter har trätt fram på världs-scenen, och i islams namn har de förbjudit det goda och anbefallt skräck, fasor och urskillningslöst våld.
Islam har från början fått kämpa mot dessa krafter och företeelser och låt det bli känt för alla och envar i våra nordliga länder att vi muslimer kommer med fred och goda avsikter och att vi är beredda att försvara våra nya hemländer, sida vid sida med alla goda krafter.
Muslimernas ankomst till Norden är en utmaning för oss alla att stå upp mot fördomar och diskriminering och social segregering. Ett av de starkaste och mest verkningsfulla medlen som står till vårt förfogande är Dialogen och de idéer, planer och aktiviteter som uppstår genom det uppriktiga samtalet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
