onsdagen den 11:e februari 2009

Extremismen i ett historiskt perspektiv


Ur Det Eviga av Esaias Tegnér 1808

Vad våldet må skapa är vanskligt och kort
Det dör som en stormvind i öknen bort.


I kolonialismens kölvatten vältrar sig de olika extrema, sk radikala, grupper som fått öknamnet islamister.
De är som muslimer, men beter sig inte riktigt så.

När islam förbjuder mord, självmord, attacker på civila, på kvinnor, barn och gamla, då ser vi dessa varelser göra precis tvärtom: Med självmordsattentat, bilbomber, söndersprängda bussar och restauranger, polisstationer och ämbetsverk, smutsar de ned islams namn och skapar skräck för muslimer.

I några muslimska länder börjar man få bukt med extremisterna, framförallt med en metod: Att lära dem vad islam handlar om. Redan har tusentals av dem "kommit ner ur bergen" och återgått till det normala samhället. Det fungerar. När ungdomar som fallit för de extrema ledarnas locktoner och förvrängda islambild får kontakt med riktiga islamiska lärda och lyssnar på deras argument lämnar de de radikala våldslösningarna.

Den våldsbenägna varianten av islam är inte gammal, och kommer att bli kortlivad. Måtte den dö bort som en stormvind i öknen.

Islams civilisation ska bestå.

Men sanningen lever. Bland bilor och svärd
Lugn står hon med strålande pannan.
Hon leder igenom den nattliga värld,
och pekar alltjämt till en annan.
Det sanna är evigt: Kring himmel och jord
Genljuda från släkte till släkte dess ord.